Tidslinje för det Stora Bedrägeriet av domaren Anna Von Reitz, 26 maj, 2016

Från: http://www.st-germain.se/

Källa: https://mainerepublicemailalert.com/2016/05/26/timeline-of-the-great-fraud-by-judge-anna-von-reitz/

th-4

Tidslinje för det Stora Bedrägeriet, 26 maj 2016
av domaren Anna Von Reitz
Folk måste göra slut på det Tvåparti-Bolags-Fascistiska politiska bedrägeriet och Kongress-”In Trust”-systemet
(USA:s nationalmotto; In God We Trust – I Gud Vår Förtröstan)

  1. 1754-1776: ”Förenta Kolonierna” tar form som en lös politisk sammanslutning, och resulterar i den Första och Andra Kontinentalkongressen.
  2. 1776: Kolonierna förklarar självständighet.
  3. 1781: Konfederationsartiklarna binder ihop ”Stater” – politiska underområden i Förenta Kolonierna – i en ”ständig union” (perpetual union), vilket skapade en konfederation av stater som skulle verka i den internationella Jurisdiktionen för Havet (the international Jurisdiction of the Sea). [Varför en ”konfederation” istället för en ”federation”? – Eftersom de ursprungliga Staterna gav upp en del av sin naturliga jurisdiktion till den nya politiska entiteten, Unionen, som de skapade.]
  4. 1783: Parisfördraget och Versaillesfreden cementerar detta arrangemang att dela upp lands- och havs-jurisdiktionerna mellan Staterna och den Federala Unionen och placerar Kung George III som förvaltare av amerikanska intressen på ”Öppna Hav och Farbara Inre Vattenvägar” – vilket betyder att han behöll kontrollen över amerikansk internationell handel. Den nya ”Union”-entiteten som var verksam i den internationella jurisdiktionen för havet styrdes alltid av britterna och det har alltid varit den brittiska monarkens ansvar som internationell förvaltare att hantera den och garantera att den fungerar. Den har i stället löpt amok under 150 år.
  5. 1787: De Förenade Koloniernas Högsta Fullbordade Republikanska Deklaration skapar National Trust (bevarar och skyddar kuster, landsbygd och byggnader) skyldig till Kontinentala Förenta Staterna.
  6. 1789: Två år senare, delar ”Konstitutionen för Amerikas Förenta Stater” upp havsjurisdiktionen och skapar det nya Federala Förenta Staterna. Ett år senare (1790) bildar Federala Förenta Staterna ett kommersiellt bolag som gör affärer som Förenta Staterna (kommersiellt bolag) för att tillhandahålla de nitton uppräknade tjänsterna som godkänts av de undertecknande staterna.
  7. 1812-1814: Britterna försöker stånga sig in igen men slås tillbaka. Denna skärmytsling resulterar i Freden i Gent, där britternas anspråk på amerikansk sjöfart och handel bekräftas och varaktig fred utlovas i gengäld.
  8. 1845: Den brittiska monarken och påven kommer i hemlighet överens om att undergräva det amerikanska regeringssystemet via Pakten i Verona. Den brittiska monarken bryter Gent-Fördraget och både påven och kungen bryter i hemlighet deras förtroende som internationella förtroenderåd. De satte igång en hemlig handling och utfärdade Kaparbrev (Letters of Marque and Reprisal) till medlemmarna av advokatsamfunden, så att de kunde fungera som utländska agenter på amerikansk mark och som kapare, fria att plundra amerikansk handel.
  9. 1860: Tack vare advokatsamfundens ansträngningar väljs en medlem av samfundet, Abraham Lincoln, att tjäna som president. Notera att han är okvalificerad att tjäna som president för Amerikas Förenta Stater, genom Rättelsen av Adelstitlar (Titles of Nobility Amendment) i den verkliga Konstitutionen – men är berättigad att tjänstgöra som president i Förenta Staterna (kommersiellt bolag). Detta är samma situation som vi har med Barack Obama som är oberättigad att tjäna som president i Amerikas Förenta Stater, men kan fungera som president i Förenta Staterna (bolagiserat).
  10. 1861: Inbördeskriget börjar. ”Kongressen” ajournerar med bristande beslutsförhet och utan ett datum för sammankallning. Lincoln organiserar ett Delaware-bolag och de återstående medlemmarna av kongressen börjar fungera som en bolagsstyrelse.
  11. 1862:Bolagskongressen” (Corporate Congress) – en skara män, inte annorlunda än bolagsstyrelsen för IBM, ändrar innebörden av ett enda ord – endast och uttryckligen för användning inom deras bolag. Ordet är ”person”. Från och med då anses ordet ”person” betyda ”bolag” för federala regeringens ändamål. (37:e ”kongressen” – andra sessionen, kapitel 49, avsnitt 68.)
  12. 1863: Lincoln undertecknar Lieber-Koden som överbefälhavare och sätter nordstatsarmén, republikens stora armé, som ansvarig för landets framtid och penningtillgångar. En dag senare konkursade han det ursprungliga Förenta Staterna (kommersiella bolaget).
  13. 1865: Lees armé kapitulerar mot Grant och en allmän vapenvila utlystes. Sydstaterna är i ruiner och under militär ockupation av Unionen. De ursprungliga nordstaterna är bankrutta. Utländska banker styr det nya ”Amerikas Förenta Stater AB” och nordstatsarmén är allenarådande. Under de kommande två åren kommer president Andrew Johnson tre gånger offentligt förklara fred i markjurisdiktionen för Kontinentala Förenta Staterna, men fred deklareras aldrig i den internationella havsjurisdiktionen som styrs av Federala Förenta Staterna under förvaltarskapet av den brittiska monarken.
  14. 1868: Bolagskongressen skriver åt sig själv en ny bolagskonstitution, kallad ”Konstitutionen för Amerikas Förenta Stater” och prackar på detta privata företagsdokument ”som om” det var den verkliga Konstitutionen. Detta är bedrägeri på många nivåer. Konstitutionen för Amerikas Förenta Stater försökte målmedvetet att förvirra och lura folk att tro att det var det verkliga Rättvise-Kontraktet (Equity Contract) vilket förpliktade staterna att ta emot tjänster och låta den federala regeringen överrida deras internationella jurisdiktion.
  15. 1871: Bolagskongressen börjar etablera ett kontor åt sig genom att skapa en separat regering för Columbia-distriktet. Det initiala försöket misslyckas, men sju år senare skapas kommunen Washington DC som en självständig internationell stadsstat, driven som en fullständig oligarki (fåmannavälde) av medlemmarna i ”Kongressen”. Också 1871, gjorde bolagskongressen anspråk på att äga alla Förenta Staternas företag – 41:a ”kongressen” – tredje sessionen, kapitel 62, 63, 64 och 65.
  16. 1874-1885: Alla verkliga stater på land omorganiseras och samtidigt skapas helt nya ”federala stater” och nya ”statliga konstitutioner” skrivs för dem. De ursprungliga staterna på land döps om i denna process. Den ursprungliga State of Ohio som sköter landsjurisdiktionen blev Ohio State, medan den inkräktande ”Federala Staten” – bara ett företags franchise av Amerikanska Förenta Staterna AB som är verksam i den internationella havsjurisdiktionen – övertog namnet ”State of Ohio”.
  17. 1900-1904: Fortfarande lustande efter mer makt åt sig själv, Bolagskongressen etablerar ett andra kontor åt sig själv och fick tillstånd att göra det från Högsta domstolen i en rad fall kallade Ö-Tull-Målen (The Insular Tariff Cases). Som när de inrättande kommunen Washington DC som en främmande stadsstat på våra stränder och drev det som sin egen lilla oligarki, tog nu ”kongressen” de ”federala territorierna och besittningarna” och gjorde en ny ”union” av ”amerikanska stater” – Puerto Rico och Guam bland annat – och började kalla det ”Amerikanska Förenta Staterna (Minor)”. De glömde bara att lägga till (Minor)-delen av namnet sedan dess, och lät människor anta att alla motbjudande lagar de utfärdade när de styrde denna ”konstitutionella demokrati” också gällde de Kontinentala Förenta Staterna.
  18. 1912-1913: En privat sammanslutning av europeiska och amerikanska banker som kallar sig ”The Federal Reserve” köpte regeringstjänsternas bolag, känd som ”Amerikanska Förenta Staterna AB” och dess ”stat”-franchiseföretag som en företagsspekulation, och började driva så välbekanta organ som Förenta Staternas Jordbruks-Departement och Förenta Staternas Transport-Departement som privata, vinstdrivande företag – utan att berätta det för någon. De utövade de ”statliga befogenheter” de egentligen inte hade, i ett stort bedrägeri i maskopi med medlemmar av ”kongressen” för att införa ett fiat-monetärt system och missbrukade sin förtroendeställning till att sätta konkurrenter i konkurs, inrättade monopol, manipulerade råvarumarknaderna och begick andra handlingar av flagrant egennyttig kriminalitet och bedrägerier.
  19. 1917: Engagerade i ett krig för vinst, godkände kongressen och deras bankbossar Krigsmakt-Lagen och Handel Med Fienden-Lagen och många andra olagliga och motbjudande ”Lagar” som bara hänförde sig till Federala Förenta Staterna och internationella havsjurisdiktionen, men man presenterade dem för allmänheten som om dessa klyschor avsåg de faktiska staterna och folket på land av de Kontinentala Förenta Staterna. Lurade av detta korrumperade och målmedvetna bedrägeri, uppfyllde miljoner amerikaner vad de trodde var ”Lagen”, som antogs av en legitim kongress som agerade som representanter för Staterna och Folket.
  20. 1918-1933: När de väl tagit kontrollen över det monetära systemet ökade ”Federal Reserve” penningmängden exponentiellt, vilket orsakade ”glada 20-talet”. De byggde ett korthus och den 29 oktober 1929 kollapsade de det – avsiktligt. Detta gjorde det möjligt för dem att sätta tusentals konkurrenter i konkurs, gjorde att de kunde köpa varor, mark och arbetskraft jättebilligt och manipulera värdet på dollarn till deras fördel.
  21. 1933-1940: Bankerna drog full nytta av den ”nationella nödsituation” de skapat och kongressen gjorde allt bankirerna krävde: Sheppard-Towner-Lagen (Lagen för Främjande av välfärd och hygien för moderskap och spädbarn), Buck-Lagen, Lagen om Icke-Amerikaners Registrering (Alien Registration Act), Lagen om Social Trygghet (s)( the Social Security Act(s)) , Lagen om Bankväsende i Nödsituation (the Emergency Banking Act) och fler. Syftet med allt detta var att göra anspråk på arbetskraften och tillgångarna hos ataterna och folket i det Kontinentala Förenta Staterna, genom att säkra ”privata kontrakt” med dem, vilket gjorde det möjligt för förövarna att ”representera dem” och att inrätta bolag ”i deras namn”. Hundratals miljoner amerikaner fick höra att de ”måste” ansluta sig till socialförsäkringen (Social Security) och ha ett personnummer för att få ett jobb, att det var ”lagen” och att ”kongressen hade godkänt den”, så genom att tro att det var en laglig regerings mandat – när det i själva verket var ett företags bedrägeri – massregistrerade de sig. Om man nu kommer ihåg agerandet av Bolagskongressen 1862 där man omdefinierade ordet ”person” till att betyda ”bolag” för federala syften, och deras senare krav 1871 att ha ägarandel i Förenta Staternas bolag och ser att deras handlingar från 1933 till 1940 resulterade i att omdefiniera levande amerikaners egendomar som statliga stiftelser (public trusts) – det vill säga som en form av bolag – kan du förstå att ”Bolagskongressen” har gjort anspråk på att äga levande amerikaner som tillgångar som tillhör deras bolag och har också gjort anspråk på att styra och äga deras privata tillgångar – i uppenbar strid mot Genèvekonventionens Protokoll volym II, artikel 3, och i lika uppenbar kränkning av de 1926 års Internationella Konventioner om Slaveri, och i strid med varje laglig och moralisk plikt, affärsavtal och förtroendeavtal man var skyldig till Kontinentala Förenta Staterna och det Amerikanska Folket. Det är också uppenbart att allt detta – varje krav, varje bärgnings-panträtt, varje äganderätt till mark och egendom hållen under skenet av lag – som hålls mot Kontinentala Förenta Staterna och levande civila invånare i Kontinentala Förenta Staterna, är kommersiellt bedrägeri i rent egenintresse som skapats och vidmakthållits under förhållanden av semantiskt (språkligt) bedrägeri, uppbyggande bedrägeri, vilseledande och fel-karakterisering av ledningen för det Federala Förenta Staterna, regeringens olika tjänsteföretag som gör affärer i någon form av ”Förenta Staterna” och den brittiska regeringen.
  22. 1940-idag: Bland de första åtgärder som togs av de kriminella var att ”registrera” alla levande födslar. Detta etablerade anspråk på äganderätten till barnet och hans eller hennes egendom, vilket gynnar ”State of Ohio” eller annan ”Federal Stat-franchiseföretag”. Denna handling av identitetsstöld utövad via ett hemligt och tvingade kontrakt med modern till barnet, tillät varje ”Stat”-franchiseföretag att kontrollera spädbarnets namn och egendom. Förövarna startade omedelbart nya ”Stat-franchiseföretag” för att gynna sig sjäva, och använde namn formulerade som det här: ”Joseph Quincy Statlig” (“Joseph Quincy Public”) och nya ”Kommunala franchiseföretag” inrättades under beskydd av kommunen Washington DC, med användning av NAMN formulerade så här: ”JOHN QUINCY STATLIG”. Det enda syftet med att skapa dessa franchiseföretag, strukturerade som olika typer av stiftelser – var att fungera som ett medel för de privatägda statliga tjänstebolagen för att belåna skuld mot arbetet av de levande människorna och deras privata fastighetstillgångar och att utöva kontroll över dem vilket gränsar till slaveri.

Källa

Översättning Ann-Sofie Forsberg – www.st-germain.se

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s