Klimatfrågan sammanfattad — Nya Dagbladet – 3 Februari, 2020

Foto: Wang Kun Hung/CC BY 2.0

(Nya Dagbladet)  Historiskt sett är koldioxid en bristvara i atmosfären trots sentida marginella ökning. Tidigare eror har globalt varit 5-10 grader varmare, haft flerfalt högre CO2-halt och haft rikare växt-och djurliv.

Mer värme och koldioxid får det att växa mer. Välkommen uppvärmning (återhämtning) sedan Lilla Istiden mellan cirka 1300 och 1870 har gynnat Jordens liv och växtlighet. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre. →

Läs mera via Klimatfrågan sammanfattad — Nya Dagbladet

Klimatalarmismen är det största hotet mot välfärden — VAKEN.se – 23 December, 2019

(VAKEN.se)  Enligt en vetenskaplig studie i tidskriften Nature från 2016 som refererats av amerikanska NASA har den stigande halten av växthusgasen koldioxid i atmosfären (från 0,03 till 0,04 procent) under efterkrigstiden haft en enormt positiv effekt på jordens växtlighet. Under de senaste tre decennierna har vissa regioner upplevt en över 50-procentig ökning av växtligheten, medan bara 4 procent visat en minskad växtlighet. Jordbruket slår snart skörderekord varje år. →

Läs mera via Klimatalarmismen är det största hotet mot välfärden — VAKEN.se

Klimatfascisternas krig mot livet självt — VAKEN.se – 19 December, 2019

jordklot

(VAKEN.se)  Basen för nästan allt levande på jorden är växtligheten. Utan växter kan inga djur och människor existera och planeten skulle vara en död öken som den vi kan observera på grannplaneten Mars. F.ö. är detta säkert förhållandet på flertalet planeter som kretsar kring andra stjärnor i vår galax.

Växtligheten bygger på två kemiska föreningar – koldioxid (CO2) och vatten (H2O). När dessa två föreningar bringas att reagera kemiskt med varandra med hjälp av energi från solens ultravioletta strålning så bildas glukos (C6H12O6) och syre (O2) genom den s.k. fotosyntesen. Glukosen använder sedan växterna för att bygga sina cellulosastrukturer och till de kolhydrater som de lagrar i sina frukter, bär, rötter m.m.. Syret avger växten till omgivningen som en restprodukt. →

Läs mera via Klimatfascisternas krig mot livet självt — VAKEN.se

Kriget mot allt liv — VAKEN.se – 18 December, 2018

(VAKEN.se)  Basen för nästan allt levande på jorden är växtligheten. Utan växter kan inga djur existera och planeten skulle vara en död öken som den vi kan observera på grannplaneten Mars. F.ö. är detta säkert förhållandet på flertalet planeter som kretsar kring andra stjärnor i vår galax.

Växtligheten bygger på två kemiska föreningar – koldioxid (CO2) och vatten (H2O). När dessa två föreningar bringas att reagera kemiskt med varandra med hjälp av energi från solens ultravioletta strålning så bildas glukos (C6H12O6) och syre (O2) genom den s.k. fotosyntesen. Glukosen använder sedan växterna för att bygga sina cellulosastrukturer och till de kolhydrater som de lagrar i sina frukter, bär, rötter m.m.. Syret avger växten till omgivningen som en restprodukt. →

Läs mera via Kriget mot allt liv — VAKEN.se